rehabilitering, tack

Det känns som att jag gått på lågenergi sedan torsdags natt. De få timmars sömn jag fick mellan Stocken i torsdags och seminariet i tidigt i fredags var startskottet för tre dagars ständig trötthet och hunger. Att vi sedan körde en helkväll på bland annat Norrlands där Mange och UrbanCone spelade igår gjorde ju inte saken bättre. Nu är jag sådär lagom seg och känner att ögonen knappt vill hålla sig öppna. Men. Man är ju inte här bara för att ha kul. Det finns en del plugg att beta av. Lika bra att sätta igång så jag med gott samvete kan gå på bio senare ikväll. Sen.. sen ska jag starta en 11 dagars rehabilitering innehållande träning, hälsosam mat, mycket vatten och mycket sömn.

double score

Idag känns livet nästan som en dans på rosor. Om man bortser från att jag inte fick de där efterlängtade våfflorna på nation har dagen mest bara varit ett enda lyckorus. Tidigare idag fick jag tillbaka min uppsats som jag oväntat nog fick vg på. Lite senare kom tentaresultatet och även där satte jag vg. Även om betyget inte är det viktiga är jag bara så sjukt glad över detta. Har haft ångest över det mesta med plugget på senaste. Nu kan jag bara inte låta bli att känna mig stolt över mig själv. Det är väl ofta så också, att får man bra respons tycker man själv att man är lite bättre än man brukar och tvärtom. Nu ska jag sluta skryta (sorry, about that) hoppa in i duschen och göra mig i ordning för en kväll ute i Uppsalas nattliv.

painting

Jag pratade ju om affischer från Andy Warhol förut. Hittade dem på Moderna Museet när jag var i Sthlm för två veckor sedan. Hann inte köpa någon då, men syrran gick dit dagen efter och köpte varsin åt oss. Ska sätta upp den på väggen här sen. Min korrevän har en likadan såg jag förut. Får man sedan tag på en fin lägenhet ligger denna tavla dock högt upp på önskelistan. Gynning som är konstnären såklart. Hon målar ju så grymt fina tavlor, men den här är nog favoriten. Älskar färgerna! Lagom glatt och lagom dystert. Får kanske nöja mig med en litografi för några tusen, men det duger fint det. En riktig investering vill jag påstå.

beyoncé - year of 4

Beyoncé är troligtvis världens ballaste kvinna. Hon är liksom coolheten personifierad. Blev helt stum när jag såg den här videon ovanför för några veckor sedan. Den är helt fantastiskt. Det går knappt att hålla tårarna borta. Vad jag beundrar henne för är att hon, trots all press och framgång, fortfarande har kvar fötterna på jorden. Hennes sätt att förhålla sig till allt utanför kändisskapet gör henne inte bara stark men också mänsklig. Det är alltså inte helt konstigt att jag ser henne som en inspirerande förebild. Jag hoppas så innerligt att hon åker ut på turné och kommer till Sverige igen. Det vore helt fantastiskt att få se henne live en gång till, och framför allt Girls som ger mig rysningar från topp till tå.

Jag skrev ett inlägg om det här i fredags kväll när jag sett Idol, men det blev aldrig publicerat. Nu försöker jag igen för jag var tvungen att dela med mig av min förtjusning kring denna kvinna och hennes musik. När vi då är inne på det spåret kan jag också kommentera Robins tolkning av Halo i fredags-finalen av Idol förra veckan. Inte för att någon någonsin kan leva upp till originalet, men jag fick verkligen rysningar under hans uppträdande. Så. bra. Titta om ni inte gjort det.

repeat

Har haft Foster the Peoples album på repeat sedan jag kom hem från skolan halv 2 idag. Det kan bli så att jag lyssnar sönder låtarna inom två veckor. Eller inte. Jag tror att de kommer hålla längre än så. För omväxlingens skull slår jag över till Made of med Nause ibland. Bara för att komma i något slags pepp-mood. Har trillat in i någon svacka som gör att jag tappar humöret lite. Försöker leta efter botemedlet. Vänner brukar fungera för stunden; så jag tänkte således ta med datorn till sängen och avnjuta ett avsnitt innan läggdags.

foster the people

Tack vare mina kära vänner har jag fått ett nytt favoritband. Foster the People. De är riktigt ruggigt bra. Nästan jobbigt bra. (Om man kan beskriva något på det viset.) Jag inser dock att jag inte är först om att fatta tycke för dessa killar. De ligger nämligen etta på listan som mest spelade på Spotify i USA. Men bättre att upptäcka dem sent än aldrig. Det som är så otroligt fantastiskt är att de ska spela på Debaser Medis om några veckor och UrbanCone (min kompis Manges fantastiska band) ska vara förband. Tala om fullträff. Det som däremot är mer eller mindre tragiskt och katastrofalt med detta är att jag har tenta kl. 8 dagen efter de spelar. Sannolikheten att jag ska kunna åka till Sthlm och ha en fab night är med andra ord minimalisk. Eller för att vara helt ärlig: lika med noll. Men.. that's life. Får nöja mig med live-klippen från youtube så länge.

thank god it's friday

Jamen visst. Fredag igen. Lovely. Solen skiner, himlen är blå. Väskan är packad och snart hoppar jag på bussen hem till Kvickan. Tjingeling

view

Jag gillar min utsikt. Det är nästan trevligare att titta ut nu några veckor in på hösten och mötas av alla gula löv. De gröna färgerna från våren och sommaren känns nästan lite tråkiga. Det kändes liksom inte riktigt lika livfullt när allting var grönt överallt (även om det också är fint). Kollar samtidigt på Efter Tio och fick se att Zelmerlöw är med i champagnefrukosten, eller vad Malou nu kallar det. Det är verkligen vardagslyx med lite sovmorgon och Nyhetsmorgon på i bakgrunden.

just another ordinary day

Dagarna går. Såg den där solfilmen på TV4-vädret häromdagen och insåg att solen går ner halv 6 nuförtiden. Det kommer bli allt svårare att kliva upp ur sängen, minst sagt. Annars har jag inte så mycket att bjuda på. Min syrra har raffat åt sig min kamera (som vanligt) och därmed också det nya objektivet som jag köpte av min fina vän Camilla. (Kolla in hennes sida.) Så det blir alltså inga bilder tagna och därför heller inga att visa. Mobilkameran åker dock fram då och då. Jag hittade en fin liten lista på den här bloggen och den är så himla bra. Ska läsa den varje gång det blir luckor i kreativiteten.

i wish

Önskar att mitt hår såg ut som Olivias idag. Eller alla dagar egentligen. Fast med min hårfärg och längd.

celebration

Det blev en kort paus här på grund av.. livet, kanske man kan säga. I fredags skrev jag min första tenta och efter det firade vi med fika och förfest i korridoren. Blev en kort sväng på nation och sen bums i säng. Igår klev jag upp tidigt för en heldag i Stockholm med mamma, syster och hennes kille. Bästa och mysigaste lördagen på länge. Åt god sallad, Saturnus smaskiga bullar, shoppade, gick på museum, drack vin och pratade och skrattade. Precis som en lördag ska vara. Synd bara att jag vara tvungen att avsluta det roliga med att åka hem och plugga idag. Åh, längtar redan tills nästa helg. Även fast jag inte har något planerat. Ska verkligen inte plugga något då. Eller ja, försöka kan man ju.

acquisition

Det är kanske inte helt obefogat att man blir lite konstig och tappar förmågan att genomföra saker ordentligt när man spenderar dygnets alla timmar i ett rum på 13 kvadrat. Det är precis vad som hänt med mig eftersom jag just precis suttit (eller mest halvt legat i sängen) i mitt rum (och med jämna mellanrum gått till köket och badrummet) flera dagar i rad och försööökt prestera. Det har då, med andra ord, inte riktigt helt gått vägen. Jag insåg också precis (för egentligen hundrade gången) att det verkligen är helt fundamentalt för psyket att få ventilera tankar och åsikter med andra människor, röra på sig och byta miljö då och då. Och, det krävs nästan bara två dagar innan jag får panik om jag inte får göra detta. Därav min nedsatta prestationsförmåga. Så. Då fick vi det ur världen.

Allt detta lingvistikpluggande har fått mig att längta lite efter min yngsta lillebror. Han är liksom just nu i den där perioden då han mer och mer börjar behärska det enda språk han lärt sig och jag har för tillfället bara en massa termer om just språkinlärning i huvudet. (Hur roligt det än låter har jag på riktigt också tappat förmågan att formulera mig på svenska; så jag ber om ursäkt för vissa av mina ordval framöver.) Nu - är det slutspurt som gäller.

inspiration

Det går långsamt fram idag vill jag lova. Jag har liksom ont i mellangärdet nu för att jag har hostat så mycket. Här ovan är iaf några bilder från min favoritsida vad gäller inspiration till inredning. Brukar drömma mig bort till vackra hem gråa dagar som denna. Måste förresten kolla upp vart man kan få tag på såna där Andy Warhol-tavlor, och om priserna är överkomliga.

tillbaka till sommaren

Det låg ett täcke av frost över gräsmattan när jag tittade ut idag. Det är nog vantar på snart. Däremot blir jag nog kvar i sängen hela dagen. Jag har drabbats av något nytt, okänt, virus tror jag. Symptom; lite feber, enorm hosta och allmän låg energi. Vet inte vad det är men jag tänker inte låta det gräva ner mig. Det jobbiga är bara att jag har två viktiga saker i skolan denna vecka och det är så frustrerande när man inte kan göra sitt bästa pga att man mår fysiskt dåligt. Hör att köket är ockuperat. Ska ge mig ut och sällskapa dem och äta lite lunch.

1 2 3 go

Tentaplugg har övergått till uppsatsskrivande och jag tänker trotsa mitt tillfälliga konstiga sjukdomstillstånd och prestera. Kan vi bara peppa lite tillsammans så jag får ihop något bra nu de kommande två timmarna. Måste t.ex. förtjäna att få läsa nya StyleBy som jag fick hem häromdagen. Jag har inte ens öppnat plasten än. Jag måste se till att göra lite nytta innan jag tillåter mig själv att sitta ner med bara den en stund.

focus

Har lite svårt att koncentrera mig just nu. Kan bero på att jag suttit sen lunch och läst och antecknat inför tentan. Det känns dock som att det sätter sig allt mer eftersom. På tal om ingenting kändes det verkligen som riktig höst när jag var ute tidigare idag. Till skillnad från förra helgens sommarklimat har temperaturen sjunkit under tio grader. Lite för tidigt tycker jag nog allt. Slut på paus nu. Jag tror jag måste höja blodsockret.

autum leaves

Lyssnar på Paolo Nutini och minns förra hösten/vintern. Det känns som igår. Det var den bästa perioden under tiden jag bodde i Sthlm. En helg var mamma och Richard uppe och hälsade på. Vi var på IKEA och sen åkte vi in till Gamla Stan och åt gott på Vapiano. De hann bara vara där i några timmar men bara en liten stund kan ge så mycket. Ett halvår senare flyttade jag till Gamla Stan och kvarteren som var så främmande då blev så småningom mitt hem. Så mycket man inte vet om framtiden. Det jag vet däremot, är att man bör spendera fler dagar så som den lördagen för ett år sedan.

revolution

Efter en hel del timmars plugg och huvudsnurr kände jag att det var läge för en lång promenad. Men. Jag började plötsligt jogga och sen bestämde jag mig för att inte stanna förrän jag tillät mig själv att göra det. Till historien hör att jag aldrig någonsin (har säkert nämnt detta för något år sedan när jag även då tänkte experimentera lite) använt mig av löpning som träningsform. Jag har kanske sprungit, utan paus, tio gånger i mitt liv och inte direkt känt någon vidare entusiasm efteråt. Idag däremot, fick jag mer eller mindre mersmak och är nästan sugen på att ge mig ut igen redan imorrn. Nu kanske ni är intresserade av sträckan. Den var, kan jag säga, kanske inte så lång egentligen. Eftersom jag i princip börjar på minus är det däremot inte relevant i denna aspekt. Det som är väsentligt är att jag är stolt över mig själv. Så. Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort för mig.

ur arkivet

Like this picture.

nowhere

Jag har inte reflekterat så mycket kring Elin Klings nya märke Nowhere. Dels för att jag inte vetat när det ska lanseras och dels för att jag varit osäker på resultatet. Nu när kollektionen helt plötsligt öppnas för försäljning på måndag och jag har fått en liten inblick över hur plaggen ser ut känner jag mig däremot mer än nyfiken. Trots att man inte kommer kunna prova plaggen innan man köper dem är det otroligt skönt att de just bara kommer att kunna köpas via hemsidan. Då slipper man stå och trängas bland hetsigt folk, precis som man fick göra när Cos öppnade i Sthlm. Även priserna ligger på ett lite mer mänsklig nivå än t.ex. Acne.

Risken är nog däremot stor att hemsidan kommer bli överbelastad så fort den öppnas och att alla kläder kommer ta slut på nolltid. Men när man väl får tid att kika igenom allt, både hoppas och tror jag att det kommer att finnas en hel del godbitar att klicka hem.

Bild: StylebyKling

höst

Såhär såg det ut i morse på innergården. (Nej, det är inte en badtunna på gräset, det är en grill.) Det gjorde inte riktigt det längre när jag gick hem. Hade laddat upp med kameran i väskan för att ta en längre promenad och fota lite. Då började det såklart ösregna så jag i princip inte ens kunde gå ut. Laddade några minuter och tog några djupa andetag, drog sedan över pälsvästen och gick fort som tusan. Blev lyckligtvis inte alltför blöt. Nu sitter jag med te inlindad i min älskade poncho/oversize halsduk. Den här lördagen och söndagen kommer nästan enbart bestå av plugg så jag tar inte helg bara för att det är fredag. Jag kommer snarare (försöka iaf) plugga mer än jag gjort under de senaste veckorna. Så.. bye bye for now.

ports

Det här inlägget kanske kommer få mig att framstå som en väldigt märklig person, men den risken tar jag. Det är något med mig och gamla portar. Fetisch är nog för grovt formulerat men jag är åtminstone väldigt fascinerad över dem. Har jag kameran med mig och går förbi en fin dörr trycker jag alltid av en bild. Jag tror att det beror på att just dörren är det första man ser när man kommer hem. Då är det ju inte så konstigt att man vill bemötas med ett trevligt välkomnande. När jag någon gång ska leta lägenhet kommer jag, kanske konstigt(?) nog, ha en del krav på porten och utsidan av själva byggnaden. Kanske låter helt snurrig i bollen nu. Klockan är mycket. Ha det i åtanke när ni läser detta. Jag diggar i vilket fall gamla, välbevarade portar. Frågor på det?

(Btw, måste jag få poängtera hur nöjd jag är med min kamera som jag fick för två jular sedan. Måste skaffa ett objektiv. Måste.)

television

Jag trodde inte att det skulle bli ett problem, men nu är det ett faktum. Jag behöver en TV. Jag saknar verkligen att ha en TV. Inte minst saknar jag Nyhetsmorgon (framförallt på helgerna) men också för att bara kunna ha lite ljud, annat än musik, i bakgrunden. Jag skulle ju ändå inte ha mer än gratis-kanalerna här, men det skulle räcka för nu. Play finns ju, vilket är en fantastiskt uppfinning. Det är alltså bara att koppla in sladden från datorn och sen är saken biff. Får se till att ta mig i kragen och boka in en dag då vi åker och köper en. Jag har ju redan en kompis som så snällt lovat att följa med och välja. Då har vi avklarat i-landsproblemet för denna dag.

5 oktober

Slängde precis ihop böckerna. Den här dagen har bara sprungit ifrån mig så jag har inte alls hunnit med allt jag tänkt mig. Uppenbarligen hinner man inte med en lång powerwalk, laga middag, diska och läsa ett par kapitel på några timmar. Jag ska dock vara duktig och ta med boken till sängen snart. Måste bara andas lite och skriva en ordentlig att-göra-lista. Det funkar ju inte att man varje kväll ska förvånas och sucka över att man inte hade tid med alla punkter på listan. Det är så konstigt bara. Jag, och åtminstone hela Sverige, går ju jämt runt och säger att tiden går så himla fort. För tillfället vill jag nog påstå att klockan tickar dubbelt så snabbt som den vanligtvis brukar göra. Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde för en vecka sen. Knappt vad jag gjorde i förrgår. Det framkallar lite rädsla måste jag säga. Hösten kommer alltså således övergå till vinter om en alldeles för snar framtid. Något som påminner mig om att ladda kameran och ge mig ut och fota detta vackra och höstiga Uppsala innan det försvinner under ett vitt täcke av snö. Har en liten sneek peak på hösten hemma i Kvicksund iaf.

rain over me

Idag är det lite ångestladdat. Inte för att jag hängde med Sara och hennes vänner ut på Snerkans nation och dansade till midnatt. Snarare på grund av att mitt huvud inte verkar vilja ta in och spara alla uttryck som står i böckerna. Grammatik är inte kul för tillfället måste jag få påstå. Men, det är bara att ta nya tag. Nu blev det däremot bråttom. Lunch!

longing for fall

Konstigt nog längtar jag inte tillbaka till sommaren sådär extremt mycket som man brukar göra när den har passerat. Kanske beror på att jag verkligen älskar hösten också. Å andra sidan lär jag nog längta lite när första snön kommer. Ovan är i vilket fall ett litet, litet bildregn från sommarens utlandsresa. Espana en mi corazon!

on my bike

Såhär ser det ut mest varje dag i Uppsala. Här lever man ju, till skillnad från i Stockholm, med lyxen att ha allting en kort promenad bort. Det finns nog ingen som tar bussen om man inte verkligen behöver (Ehem, jag har åkt buss ett par gånger, med packning ska tilläggas, till centralstation). Jag måste dock träna upp benmusklerna lite igen så jag inte ser ut som ett ansträngt pucko så fort jag ger mig iväg. Tentapluggandet är igång. Imorrn ska vi kötta, som Malin och jag så fint säger. Jag är en smula nervös inför den här tentan måste jag säga. Första någonsin så det är egentligen med all rätt jag har lite ont i magen för hur det kommer att gå.