HUVUDVÄRK

Just nu vill jag bara sjunka under jorden. Stressfaktorn har åkt upp till nivå röd och jag har verkligen ingen aning om varifrån jag ska börja. Allt är bara en enda röra och mitt huvud är inte alls i rätt form. Det är mycket nu. Det är något jag kan konstatera. Nu går jag och lägger mig innan jag börjar skrika av frustration.

GOT STUCK

Jag tror jag gått och blivit förkyld. Det passar sig inte just nu. Å andra sidan skulle det vara skönt att ha en anledning till att ligga i soffan under en filt hela dagen och bara va. Men det hinner jag inte. Inte flera dagar i rad. Jag hoppas på att extra mycket sömn kan förebygga. Har i övrigt fastnat på vår nuvarande uppgift. Känner att jag behöver komma ut och insupa lite inspiration. Internet är inte alltid det bästa

Jag måste tala om också att det kom in två Idol-deltagare i butiken idag. Börjar med att Alice (som Bagge hittade) kommer in och jag kände ju bara att jag var tvungen att säga något. Man låter ju så snuskigt töntig men jag sket fullständigt i det. Blev något i stil med att hon är grym (vilket hon faktiskt är, inget ljug här inte) och hon tackade två gånger med ett stort leende. En halvtimma senare kommer Jay Smith in med solglajjer. Var ju tvungen att fråga vad som försiggick och då visade det sig att de bor på hotellet bredvid. WAA! Ska man gå dit ikväll och sätta sig i lobbyn kanske. Det dumma är ju att jag inte såg programmet i fredags så jag vet inte vilka som är vidare. Är gotländningen där känns det ju nästan som att man vill snoka lite. Men. Det kommer inte hända. Någon måtta på tönterierna får det ju vara.

MY CURRENT BEST FRIEND

Den här söndagen hade jag ju tänkt ta en välförtjänt sovmorgon (öppnat 5 gånger denna vecka och inte lagt mig i skaplig tid alltför många gånger). Tror ni inte jag (som vanligt) vaknar kl 9 och absolut inte kan somna om då? Jo, ser ni, det gjorde jag. Men det var kanske lika bra. Har nämligen pluggat sen dess och är nu i princip klar med det viktigaste som stod på dagens schema. Önskar jag hade mer tid över till detta. Känner inte att jag hinner ta till mig allt och jobba tillräckligt mycket i programmen. Men prioriterar man samtidigt pengar får man väl ha det så här. Ska hugga in i godispåsen nu som jag aldrig åt av igår. Strävar mot effektivitet de närmaste två timmarna nämligen! Sen kommer det dala. Jag och min dator mot världen!

ÄNTLIGEN MIN

Igår ringde ett okänt nummer till min mobil som visade sig vara från trevlige Daniel på The Phone House. Min iPhone4 hade kommit. Om jag blev glad. Traskade iväg direkt. Men sen blev det allvar. Känns som jag skrev på massa saker för resten av mitt liv. Namnteckningar hit och dit och till slut blev jag helt snurrig. Har skrivit på hyreskontrakt förut, men de här kändes nästan läskigare. Men allt står nu rätt till och jag har äntligen en iPhone4 i min ägo. (Passade ju för övrigt bra att den kom just nu eftersom jag blev av med min gamla förra veckan.) Det enda som jag oroar mig över nu är att den ska lägga av när man pratar i telefon. Har hört lite rykten om att det sker lite då och då för visso. I övrigt är den helt maaagisk!

Nu: Yoga.

SILVER LINING

Löste gårdagens problem så nu kan jag jobba lite mer som jag tänkt. Ritar och ritar och ändrar storlek och typsnitt och gud vet vad. Det finns nästan inget slut på detta arbete. Och nu har jag lyckats få fram tre olika förslag dessutom, vilka, med min beslutsångest, kommer bli omöjliga att välja mellan. 

Men det jag egentligen villa nämna här var ett litet tips om Hurts. Två killar som jag inte vet någonting om mer än att de gör underbar musik. För en vecka sedan satt jag och var helt nerkärad i Plan B (vilket jag är fortfarande) men nu vänstrar jag då alltså lite med Hurts. Höstmusik i kubik. Får inte nog. 

Jag kanske bör lägga upp veckans låt här med tanke på hur ofta jag tjatar om nya artister och låtar. Det kommer väl kanske däremot inte bli en jätterolig kategori eftersom jag förmodligen kommer tipsa om musik som folk redan hört, om inte långt före mig. Brukar oftast vara så nämligen. 

SIGH

Idag såg jag en levande råtta vid köpcentret och skrek av ren rädsla och äckelkänsla. När jag äntligen skulle äta lunch spillde jag halva matlådan i knät (Chili con carne och ris) och sen gick jag rakt in i väggen. Bra dag. Och nu såhär några timmar senare börjar jag bli ganska frustrerad. Har nämligen precis fått tillgång till studentrabatterna så jag kan skaffa mig egna Adobe-programvaror. Men då fungerar inte betalningen. Jahapp! Suck, säger jag bara. Jag är liksom redan stressad över att testversionen av Illustrator jag hade har gått ut och att jag inte kan jobba med uppgiften som jag vill. Men, ingen panik. Det löser sig väl till slut. Eftersom jag är ledig imorrn ska jag ägna hela dagen åt att jobba med allt för hand. Det får gå helt enkelt.

Jag ska faktiskt börja redan nu, kom jag på. The Water med Hurts spelas på repeat och trots att den är jättesorglig måste man älska den oavsett humör.

Måste också få påpeka att det känns ganska trist att SD kom med i Riksdagen. Men Alliansen får gärna sitta kvar i regeringen.

UNSPOKEN

Jag älskar Illustrator. Så, då var det sagt. Nog för att det är avancerat och svårt, men det finns inget slut på hur mycket man kan mixtra. Helt underbart.

Sitter och äter en totalt smaklös wok som jag nyss koka ihop. Trodde vi hade nudlar, men icke. Fick bli ris, grönsaker, lite curry och soya. MUMS. Verkligen bästa jag har gjort. Eller verkligen inte. Fyfarao. Men jag var bara så hungrig så jag höll på att gå under. Magen kurrade mer än på länge. Eller, där ljög jag. Jag var ungefär lika hungrig för bara några dagar sen. Men vet ni vad? Jag har börjar känna mig osugen på allting. Det finns inte mycket jag har lust till att äta. Jag tror att det beror på att jag har lite dåliga matvanor nuförtiden. Det blir liksom inte så många ordentliga mål varje vecka. Inte ordentligt med protein, fett och näring. Detta grundar förmodligen i att jag har slut på matlådor. Söndagens mission får bli matlådor helt enkelt. Nu väntar jobbet på mig.

WHAT YOU GONNA DO

Nyårslöften känns så förbannat passé. Man kan väl skapa löften eller mål för varje vecka, eller varje månad istället. Eller bara exakt när man vill. Det som känns"lätt" med nyårslöften är ju däremot att det verkar mer enkelt att "börja om" på ny kula i och med att det blir ett nytt år. Men för mig känns nästan hösten lika mycket självklar vad gäller pånyttfödelse. Jag har nog dött lite och fötts igen lite mer än vanligt denna höstbegynnelse. Nu börjar definitivt en helt ny epok av mitt liv. En epok där jag ska utvecklas till superwoman. Inte till en sådan med några onaturliga krafter. Jag ska bli en superwoman som intalar mig själv att jag är grym och att det verkligen bara är så. Inga tvek.  Jag har gått alldeles för länge och tvivlat, jämfört, tänkt, klurat, spekulerat, trott osv. och det gör en bara galen. Näst intill dum. Nej, jantelagen känns nog även den passé just nu.

TIME

Idag när jag och min näsa som kittlar hela tiden tog tåget västerut och klev av i Eskilstuna en timma senare kändes det som att jag inte varit där på evigheter. Det har kanske bara gått en månad sen jag var hemma sist, men allt såg annorlunda ut på något sätt. Där hade hösten kommit mycket längre. Löven hade börjat gulna och falla av träden. Det var vackert, men det var också kallt. Jag visste inte riktigt hur det kändes att vara där. Kunde liksom känna att jag tagit ytterligare ett steg därifrån. Men på vilket sätt vet jag inte. Jag kände nästan lite som att jag saknade Stockholm efter bara fem minuter. Åtminstone kunde jag känna ganska snart att faktiskt Stockholm är mitt hem just nu. Det var lite läskigt att känna det så tydligt. Men det är faktiskt sjukt hur mycket jag vant mig vid allt som jag har och är här borta.

Och vad jag har just i denna sekund är ett lite blondare och fräschare hår samt en känsla av utbrändhet (Obs! Överdriver). Måste ta tag i självdisciplinen och peppa mig själv till max. Bara jag inte går och blir sjuk så kan det nog gå ihop sig ganska bra den här veckan om jag har tur. Skulle kunna tänka mig att vi utökar dygnets 24 timmar till 30 istället. Allt skulle bli så mycket lättare då.

BUSY

Jag vet en som är helt slut. Jag! 10 timmars sömn under helgens två nätter (hade dock två grymma utekvällar så det får väl vara värt mitt nuvarande humör och tillstånd) och understimulans och jobb på helgens två dagar resulterar oftast i ren trötthet. Lite ansiktsbehandling och en tripp till Nirvana samt mycket i huvudet (-> stress) på det och du har en genomslut Caroline. Trevligt med lite massage och ansiktsrengöring, men det piggade ju inte upp mig precis. Imorrn ska jag till frissan i Eskilstuna, min bästa Louise byter jag inte bort i första taget, efter ett par timmars jobb. Tar väl med kurslitteraturen, så det blir väl skvallertidningarna som blir utbytta med andra ord. Kommer bli ett par timmar i stolen, så där kan jag förhoppningsvis rensa tankarna lite och komma på idéer till andra uppgiften. Börjar känna en liten förkylning komma så jag ska nog bädda ner mig i sängen nu.

FREDAG KVÄLL

Oj, vad fort en kväll går. Mari, Tove och Jocke käkade middag här med mig igår och sen tog vi oss in till Sergel och Moda där vår fantastiska Magnus och hans band UrbanCone skulle spela. Vi var kanske 15 pers från hemmaort som supportade och oj, vad grymma dem var. Riktigt imponerad måste jag säga. Grymt att ha så många samlade på ett ställe också. Efter lite syreintag drog de flesta av oss vidare till Ambassadör (stavning på den?). Inte helt fel med gratis inträde måste jag säga. Taxi hem och sen i princip stupa i säng. Jag lekte hotell åt ett antal vänner och nu har alla checkat ut. Det är med andra ord bara jag och chokladen kvar. Och så musiken då förstås. Tack för en toppenkväll alla. Nu ska jag ta tag i lite disk och småstädning och sen vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Jag har faktiskt inte så många måsten den här helgen. Vilket är bra, men det känns som att något fattas på något vis. Skulle ju kunna pallra mig till gymmet, men det förstår ni ju själva att jag inte komma göra en dag som denna.

Måste bara tillägga också att min trevliga kollega Christoffer slöt upp igår för att kolla in bandet. Med sig hade han sin vän som med ganska stor sannolikhet har drömjobbet. Ad/ad-assistent på ett företag som jag inte riktigt minns namnet på så jag säger inget om det. Jag blev i vilket fall väldigt avundsjuk. Tydligen söker dem en assistent. Jag menar, jag är som klippt och skuren för den posten. Tror jag ringer chefen på måndag och säger upp mig! Men Christoffer menade på att det inte riktigt gick. Då skulle jag vända upp-och-er på stället jag jobbar på nu. Tufft liv.

FIRST ONE

Jaha, då var det klart då? Eller? Jag hoppas det. Har nämligen skickat in min första inlämningsuppgift som student på högskolan. Det är lite blandande känslor. Dels är jag inte riktigt fullt nöjd med resultatet av den ena uppgiften, dels är jag överlycklig att jag ens klarade mig igenom det som jag i början fick panik över, dels är jag nervös för att jag inte fått med allt i rätt filformat, upplösning, att jag tolkat uppgiften fel eller att inte alla dokument kom med nu när jag skickade in det och dels är det så skönt att vara klar och ha det gjort. Såhär känns det alltså att plugga på distans. Jag hade nästan glömt bort hur det var att vara student. Meeen, nu ser vi positivt. Jag är alltså klar för dagen och har en helt ledig helg framför mig. (Okej, jag ska jobba på söndag men det blir en annan historia.) Tvådagars väntar hörde jag och nu ska jag bara ladda om batterierna för en helkväll med mina kära vänner. Om några timmar kommer tre av dem hit på lite middag.

Tjing

PHAZING

Plötsligt känns allt som på moln. Eller allt är inte det, men känslan har precis infunnit sig i min kropp. Har helgen att se fram emot, träningen börjar komma igång, kursen är utmanande men kul, jag har fantastiska vänner (många som jag förvisso nästan aldrig träffar, vilket däremot gör att det blir extra roligt att se dem varje gång), jag har en fantastisk familj, jag har fantastiska kollegor, Idol gör mig extremt glad, musik är det bästa som finns och choklad är nästan snäppet bättre, jag har två konserter att se fram emot inom de kommadne två månaderna etc.

Jag har med andra ord faktiskt anledning till att vara lite extraglad just nu. Vi får väl se hur länge det håller i sig. Får dra fram Blondinbellas Egoboost om inte annat annars. Jag tar tillbaka allt negativt jag sagt om den tjejen. Hon är grym. Och hennes bok är faktiskt en riktig boost för självförtroendet.

ON FRIDAY

Jag kom på att jag är ju värsta glad över en sak. På fredag ska nämligen min käre vän Magnus och hans band UrbanCone spela på en krog och detta ska firas. Därför kommer också flera av mina närmaste vänner hit för att lyssna och ha kul. Meaning det blir en riktig helkväll i Sthlm med dem som står mig närmast om hjärtat (alla förutom t.ex. Sara). Jag längtar. Och jag längtar dit också för att då har jag lämnat in min första uppgift som student på Högskolan för första gången i mitt liv. Det om något ska ju firas. Oavsett om den blir bra eller ej. För att försöka undvika ett misslyckat resultat tänkte jag därför fortsätta trixa med den nu fram tills jag ska gå och träna. Tjing

(Och där fick jag nyss reda på att Hoffmaestro ska spela innan UrbanCone på fredag. Herregud, herregud!)

The songs we sang

Jag älskar träningsvärk. Även om man inte kan stå på ett visst sätt eller sitta på rumpan eller lyfta tunga saker utan att det gör snuskigt ont. Smärtan är skön. När man vet att det är en bra och hälsosam smärta gör det inte lika ont. Det är snarare ett tecken på att man har gjort någonting bra, att man har varit duktig som rört på sig. Jag går alltid och ger mig själv massage lite här och där på kroppen när jag har träningsvärk. Ser säkert helt knäppt ut men det blir så mycket skönare när man trycker ut de onda musklerna. Imorrn drar jag dit igen. Ska få mig en liten instruktion över hur man använder alla maskinerna. Vilka för mig är ganska svåra att förstå sig på för tillfället.

Har nyligen fått min, i princip, första kick av att lyssna på låtar som spelades varma i somras. (Känns som flera månader sen när jag säger "i somras".) Natteravn med Rasmus Seebach påminner mig om Kalmar och Dixi. När vi satt hemma hos Jens och förfestade och körde gissa-vilken-artist-tävling. Rise Up! med Eric Gadd som vi lyssnade på i pappas bil i Göteborg så fort vi skulle någonstans. När Calle, 5 år, tyckte att låtarna var korta och sa att han var tokig när han var liten. Waka Waka med Shakira som väcker fotbollskänslor. Dancing On My Own med Robyn som spela(s)des överallt på alla fester. Morena med Tom Boxer får mig att längta tillbaka till Barcelona lite extra. Walking On A Dream med Empire of the Sun påminner om alla tågresor jag gjorde. Sweet Disposition med The Temper Trap som spelades högt på Henkes poolparty.

Bara några av många. För att inte tala om hela Oskar Linnros album och all House-musik. Utan tvekan musiken som gjorde sommaren 2010 och som satt djupast minnen. Nästa mission är att se dem live. Linnros och så Axwell, Ingrosso och Angello. Har redan en inbokad.

PLAN B

Har suttit och pluggat (ritat) sen sista avsnittet One Tree Hill slutade i total förvirrning och katastrof för 3 timmar sen snart. Fick en chock och nu måste jag vänta minst ett halvår innan den nya säsongen kommer. För det lär det ju göra med tanke på den där avslutningen. I vilket fall har jag haft en ny favorit på repeat i högtalarna. Plan B. Spotify har gjort reklam för han ett tag tror jag och i förrgår lyssnade jag på hans senaste album The Defamation of Strickland Banks. Grymt. Verkligen helt enastående bra musik. Måste ta reda på lite mer om den grabben tror jag.

SHE SAID

And the work goes on.. Sitter och kladdar med min uppgift nu. Det är kul, men svårt. I all frustration, som uppenbarar sig då och då, får jag tänka på att för en gång skull slipper jag sitta och läsa i faktaböcker och svara på tråkiga frågor kring vilka olika sediment det finns på havsbotten, vilket krig som ägde rum på 1500-talet eller något annat ganska ointressant. Det som stör just nu är att jag började plugga 1,5 timma senare än inplanerat och nu sitter jag mest bara och väntar in One Tree Hill som börjar kl 18. Visserligen ett tag kvar dit, så jag kommer väl åstadkomma lite mer innan dess åtminstone.

På tal om att åstadkomma. Söndagen har varit väldigt effektiv fram tills nu. Morgonpromenad, lång frukost, städning av hela lägenheten och sen ett hyffsat långt pass på gymmet. Riktigt utomordentlig söndag. När jag är klar här och har ätit middag ska jag ta tag i mitt problem vad gäller två jackor jag har köpt. Jag kan liksom inte bestämma mig för vilken jag ska behålla. Något mer jag köpte igår och verkligen kommer behålla var ett par nya höstskor/boots. Grymt nöjd är jag.

WRITING'S ON THE WALL

Jag ser rött just nu. Kanske mitt eget fel. Kanske inte. Kommer troligen aldrig få veta. Så två steg fram.

Kan ju för övrigt meddela att Sara och jag ska på Oskar Linnros på Berns i november. Vi bokade två sekunder efter jag upptäckt att han skulle dit. Ganska så grymt enligt min åsikt. Nu ska jag ut i septembersolen och insupa lite frisk luft.

STARTING SOMETHING NEW

Höstvädret kryper närmare. Nu är det tredje eller fjärde gången det börjar regna idag. Jag blåste nästan bort på väg hem från jobbet idag. Utsläppt hår var ett stort minus idag. Hem kom jag iaf. Med någonting med mig dessutom. Nämligen ett nytt gymkort (och två ICA-kassar). Efter mycket fundering bestämde jag mig för att köra på och tog SATS. Lite dyrare, men vad sjutton. Nu testar vi det och så förväntar jag mig att jag kommer igång ordentligt med träningen. Jag har nått bristningsgränsen vad gäller stillasittande och godisätande. Nya tag nu alltså.

Annars tänkte jag unna mig en lugn hemmakväll. (Hmm, unna och unna, börjar bli lite smått rastlös efter filmkvällar i TV-soffan två fredagar i rad.) Körde ihop lite middag nyss och blev därefter påmind om John Mayer och hans vackra stämma. Därför spelas nu hans album i högtalarna på hög volym. (Note to self: investera i en bra ljudanläggning så småningom.) Jag sitter mest och njuter av alla dessa otroligt härliga melodier. Hans sound är speciellt och jag älskar det. Jag tänker mig högt uppe i en skyskrapa, i en bar i New York med nära vänner. Medan John sjunger tänkte jag ta ett fotbad och rå om mig själv lite. Sen blir det mörk choklad och frukt.

HERE WE GO AGAIN

I skrivande stund sitter jag på ett kontor. Men inte vilket kontor som helst, utan mina kära chefers och min kära pappas kontor. Eftersom hela Direkten (förutom vi butikspersonal) är i Italien är det inte så mycket folk här. Därför tog jag tillfället i akt att, på min "lediga dag", packa med mig dator, litteratur och block och sätta mig här och plugga. Jag kände att effektiviteten ökar om jag lämnar lägenheten och förflyttar mig ca 500 m. Och oj, vad rätt jag hade. Inte nog med att jag sitter på ett riktigt kontor, det känns som att jag dessutom jobbar likt en riktig kontorsmänniska. Effektiv har jag verkligen varit, eller åtminstone så effektiv en amatör kan vara vad gäller att orientera sig i Illustrator. Jag är så pass nöjd med min insats och tilfälliga position att jag tänker gå hit igen. Med så snälla chefer som jag har (och två/tre i princip jämt tomma skrivbord) måste ju det gå alldeles utmärkt.

Har ett par ynka sidor kvar att läsa innan jag gått igenom det grundläggande som behövs för uppgiften vi ska göra. När jag är klar med dem är det dags att sätta kreativiteten och fantasin på prov. Blir ett himlans massa snack om min kurs just nu, men jag har gett mig fan på att jag ska klara detta. Eller att jag inte ska ge upp och hoppa av i all förtvivlan.

STUPID

ÅÅH! Skjut mig. Just nu bara kryper ångesten över mig. Som en gigantisk hand slukar den mig från huvud ner till tårna och trycker åt. Hårt som fan. Hur kan man göra ett så avancerat program? Eller så är det bara jag som är dum i huvudet och inte riktigt förstår finessen än så länge. Eller så kanske jag bara rent av inte är så konstnärlig överhuvudtaget.

Nu måste jag förvisso ändå ta mig till jobbet, så det här får ligga och vila några timmar.