Sidor

7.16.2010

Hard working woman

Ja, men sådär. Då har man avverkat 11,5 timmar av 13 på jobbet för denna dag. Min kollega, den enda som är i stan och inte har semester, åkte på någon typ av magsjuka vilket resluterade i att jag fick ställa upp och jobba hans pass också. Så, jag har alltså befunnit mig på jobbet sedan 7.15 imorse och har knappt en och en halv timma kvar innan jag kan gå hem för dagen. Jag kanske inte ska klaga, men jag har nog aldrig jobbat såhär länge utan ordentlig rast. Trots att jag inte har ett jättefysiskt krävande jobb är jag totalt slut redan nu. Måste vara värmen som bidrar också.

I vilket fall fick jag mig ett gott skratt när dörren öppnades och plötsligt 30 ryska turister kom in i butiken. Poff sa det bara och så var dem där. Efter dem kommer två av vakterna som går runt i varuhuset, lite som på beställning. ALLA dessa personer skulle köpa sig varsin biljett till bussen och tunnelbanan. Jag börjar, så fort jag kan, trycka ut två biljetter åt gången (eftersom de verkade komma fram parvis till kassan) och efter kanske 3 eller 4 par kommer någon, som verkade vara den enda i sällskapet som kunde engelska, fram och frågar om man kan köpa något med fler biljetter på samma lapp. Svar ja. Det kan man ju, men jag var för trött för att ens orka förklara det innan till dem som inte förstod vad jag sa. Ooops!, får jag som svar. Därefter var det bara att mjölka fram ett tiotal remsor istället. Fort som fan gick det. Kunde inte låta bli att skratta högt när de gick. Kändes som ett gäng dagisungar som stod bakom sin fröken och langade upp hundralappar.

Grädden på moset var gubben som ställde sig vid kassan och gör en pussmun till mig. ÄCKEL! Här är tacken för att man jobbar över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar