Jag saknar alla mina nära och kära. Även fast det inte har gått så jättelång tid sedan jag träffade vissa av dem senast känns det som jag varit utan dem i flera månader. Jag saknar dem så det gör ont, så att jag gråter. Både tårar av längtan men också av glädje för att jag är så tacksam att jag har alla i mitt liv. Vill bara ge alla en stor kram. Utan dem skulle jag inte vara hel. Ibland inser man verkligen det mer än andra gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar