Jag är sjuk och har varit det i en vecka mer eller mindre. Hostat som en galning och nu är jag så täppt att jag omöjligt får fram något annat än nasala läten. Det var ju bara en tidsfråga innan detta skulle ske. Jag menar med tanke på de aktiviteter vi haft och det iskalla vädret samt Uppsalas resterande sjuklingar i varje hörn är det svårt att inte halka ner i förkylningsträsket. Det är ju dock lite komiskt hur man gång på gång sitter här och gnäller. När jag gick i grundskolan kunde jag ibland längta efter att få vara sjuk, bara för att få kunna ligga hemma i soffan och bara äta (så länge jag inte är magsjuk tenderar min aptit att stiga när jag är sjuk, vilket jag bara har hört är bra) och kolla på TV. Då hade jag tydligen tid att spendera en vecka i streck i horisontellt läge. Nuförtiden? Nej, det finns knappt en chans att man har ens en dag över till det. Det skulle inte spela någon roll heller för jag får, oavsett om jag har tid eller inte, panik efter bara ett dygns degande hemma.
Det jag vill komma till är att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera den här sjukdomssituationen. Jag har ton att läsa den här veckan och ganska mycket att få färdigställt i text tillsammans med basgruppen. Men då är ju bara frågan om det, idag, är värt att läsa och slarvigt anteckna samtidigt, trots att jag inte kan fokusera tillräckligt bra. Eller om man ska skjuta på det tills imorrn och därmed behöva göra allt på färre dagar, fast med rätt koncentration.
Allt detta funderande gör mig hungrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar