Sitter här i sängen och känner mig extremt blödig. Fick för mig att jag skulle lyssna på julmusik, och som vanligt vrider det sig lite extra i magen när man hör melodierna för första gången varje år. Jag får tårar i ögonen, bara för att jag älskar julen så mycket. Jag vet inte om det är något fel på mig. Eller så har jag bara helt enkelt ett väldigt känslomässigt band till högtiden eftersom den väcker så många minnen. Oftast associerar man låtar till en specifik tidpunkt eller en specifik person, men jullåtarna spelar man ju om och om igen varje år. Man har med andra ord hunnit samla på sig ganska många minnen under alla dessa år man levat genom de här låtarna. Jag ä så fascinerad över det faktum att man faktiskt ser fram emot och längtar till alla högtider och årstider år efter år. Det räcker tydligen att vänta lite mer än ett halvår innan man vill uppleva allt igen. Men det är ju det som är det fina med livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar