OVERDRIVE

Stockholm. Igen. Har en intensiv vecka bakom mig. Hann med fyra dagars jobb, två trerättersmiddagar, bio, shopping med brorsan, tre tågresor, kräftskiva, kebabpizza, film, uppvilande i soffan framför TVn, massa viktiga ärenden och säkerligen några fler saker. Jag gillar såna veckor, då man liksom aldrig riktigt sitter still, men har tid att ligga och lata sig hela söndagen. Får bli fler såna i höst om jag får välja. Nu när vädret inte är riktigt badvänligt kan man ju lika gärna kicka igång hösten.

Men. Vi har ett litet problem. Nämligen AAAAAAAA. Ungefär den känslan fick jag tidigare idag när syrran traskade mot Hemköp efter att ha ägnat 2 timmar på Åhléns och NK. Mottot "Pengar är inga problem" som jag och framför allt min gode vän Gustav "Dixi" Dixelius har kört på ett tag börjar kännas allt mer passé. Efter tre fakturor och insikten om att plånboken inte kommer kännas lika fet som årets första sex månader börjar jag mer eller mindre få en lättare variant av ångest. SÅ knapert kommer jag nog inte att ha det, men mycket vill ju ha mer. Har jag än gång fått leva lite utanför ramarna vill jag ju inte placera mig innanför igen. Sedan har vi ju också det här med träningen. Som min älskade (inte i detta fall) syster så fint påminde mig om idag genom att fråga hur många gånger jag använt mitt gym-kort i sommar. Mitt svar blev ungefär: "Augusti är inte slut än". Lagom duktig man kände sig efter den där piken. Tack och bock. Nu tar jag en spade och gräver ner mig, ungefär.

Men. Här kommer vi till lösningen. En jäkla massa Självdisciplin och en rågad matsked positivitet och finess. Ett recept som jag tror kan hjälpa mig att uppnå mina så kallade mål. Som jag för övrigt kanske borde skriva ner på ett papper och lägga på sängbordet så jag blir påmind varje gång jag vaknar och varje gång jag går och lägger mig för att sova. Så. Jag ska allt visa. Mig själv, framför allt. Once and for all.