Böhööö

Jag känner mig höstig. Kanske för att det är höst. Börjar sätta på de sorgliga låtarna (För en gång skull är det brorsan som inspirerar med härlig musik.) Men alltså fan. Det är nu man kurar ihop sig och tänker att allting inte är lika ljust längre. Kanske mycket för att det är jättemörkt ute. Ja.. Har så mycket att kasta ut men nej, jag känner inte för att kasta ut det här. Till vem som helst. Inte skriva i gåtor heller. Jag har bestämt mig för en sak iaf. Det bara måste bli så.