Jag är frustrerad just nu. Min kropp vill inte vad jag vill. Två dagars springande på jobbet har inte direkt gynnat min förkylning. Detta betyder att jag därför stått i valet och kvalet om jag ska åka till Västerås och festa ikväll eller inte. Djävulen och ängeln har suttit på mina axlar och rådslagit hela dagen. Ängeln vann till slut. Det blir inget festande ikväll. För en timma sedan kändes det som det bästa beslutet, men jag ändrar mig hela tiden. Jag vill såååå gärna åka, men känner samtidigt ingen ork till det. Jag blir så sur på att jag alltid ska börja må dåligt vid sämst tillfällen. Men främst blir jag sur på att jag alltid ska vara en sån pussy och vela i fem år. Tänk om jag skulle bli hur taggad som helst och må jättebra imorrn liksom. Nu får jag istället vänta en vecka till innan det blir tal om fest igen. Vilket problem.
Nu ska jag ta mitt nyklippta och (egentligen kvällen till ära) stylade hår och istället krypa ner i soffan med chips, morötter och dip och choklad. "Nu är det fredagsmys!
Jag tror att det var ett bra beslut att stanna hemma ikväll. Vila och ta det lugnt betyder mer än vad man tror för tillfrisknandet. Nu har du två hela dagar på dig att piggna till i kroppen innan en ny arbetsvecka drar igång (och innan jag åker, aahhhh!). Puss
SvaraRadera