Måndagar är inte mina dagar

Pluggade i Ipoden och lade mig i sängen för att försvinna bort ett tag. Men blev lite rastlös och började läsa gamla blogginlägg från tidigare i år istället. Alltid kul att se vad som hände förut. Men ju mer jag läste desto mer insåg jag hur jävla negativ jag var i början av detta år. Bra verkade jag sällan må och man satt mest och gnällde över allt plugg. Kom på massa låtar som påminner om den där perioden och nu känns det helt plötsligt som att jag är tillbaka. Det känns inte som att det gått nästan ett år, utan snarare som en vecka. Och när jag tänker efter har hela den här dagen påminnt mig om de där dagarna. Jag hatar det. Jag blir helt knäpp. Låser in alla tankar och blir en helt annan person. Allt är piss och det känns som att jag aldrig kommer hitta ut ur tomheten. Så här kan det inte vara. Trodde det skulle till mer för att man skulle falla tillbaka, men jag tog fel. Jag är för svag helt enkelt. Låter mig själv luras..