Är det dags?

Jag hatar SJ! Är jag inte pank idag, kommer jag defnitivt vara det snart.

We got to remember

Åh, jag älskar min farmor. Det var riktigt mysigt att bara vara hon och jag idag. Pratade och pratade om allt, precis som det brukar vara. Det är så roligt, för vi kommer oftast fram till samma slutsatser i våra samtal. Bäst av allt var nog när hon berättade (åter igen) om när hon träffade farfar. Låter som på film ungefär. Så vill jag också ha det. Sen sa hon det mest roliga sakerna som fick mig att vika mig dubbel av skratt. Det är bara hon som kan vara så fantastisk!

Inga konstverk till fotografier, men här är vi.

Taskig tajming?

Varför ska allting hända samtidigt? Varför kan saker och ting inte bara spridas ut på olika tillfällen? Har 4 förslag till helgen, men det blir bara 1. Hade max kunnat bli 2. Meeen, jag är inte bitter. För jag ska äntligen få träffa Mari och hälsa på henne i lägenheten i Örebro. Har precis bokat bussbiljett så på fredag förmiddag lämnar jag stan för nya vyer. Ska bli riktigt mysigt. Faktumet att jag har typ 50 kronor på kontot tänker jag ignorera. Vi för bara över från sparpengarna så blir det fint (för stunden iaf). You gotta live a bit too!

Imorrn drar jag kortet igen på perrongen för att få ut en jävla tågbiljett så jag kommer in till stan, på lagligt sätt. Tänker inte punga ut med 800 spänn bara för att en kontrollant kommer och snokar efter bevis. Synd bara att SJ är ett sånt katastrofföretag som bara har konduktörer på tågen varannan gång man åker. Synd att jag då alltså drar kortet i onödan varannan gång. Kommer bli ruinerad. Man får ju nästan lust att skicka in ett sånt där hatbrev som jag hörde någon gjort. Slutade allt med de tre gripande orden: Jag hatar er! Haha, det vore nåt! Men det jag egentligen skulle komma fram till var ju att jag ska till farmor imorrn. Hon, jag & gamla minnen!

God natt

Lovers of Japan

Igår när jag cyklade hem dök den här låten upp i högtalarna på mobilen. Fick nästan gissa mig till att det var Colplays Lovers in Japan. Kom på då att jag inte har lyssnat på den särskilt noga tidigare. Redan första sekunderna blev jag helt fast. Det kändes som att jag svävade på moln när jag hörde melodin. Hjälp vilken bra låt. Hjälp vilket bra band. Fan fan fan att jag förmodligen kommer missa deras tredje spelning i Sverige i augusti. Fan.



Lovers, keep on the road you're on
Runners, until the race is run
Soldiers, you've got to soldier on
Sometimes even right is wrong
They are turning my head out
To see what I'm all about
Keeping my head down
To see what it feels like now
But I have no doubt
One day, we are gonna get out
Tonight maybe we're gonna run
Dreaming of the Osaka sun
Ohh ohh... Dreaming of when the morning comes
They are turning my head out
To see what I'm all about
Keeping my head down
To see what it feels like now
But I have no doubt
One day the sun will come out

Cause I don't need a heartbreak

Jag är helt slut! Märks att jag inte tagit igen mig efter lördagens äventyr. Stört ändå, eftersom jag inte gör alltför mycket. Idag klev jag dock upp halv 8 för att åka in på körlektion och lite såna viktiga saker. Träffade Rasmus och Alle på stan så jag drog med dem till American. Åt dock inte. Billigare att äta hemma där det är gratis. Gäller att snåla när man kan. På onsdag är det 3 veckor sen Sara, Tove, Henke och Gurra åkte. Tur att vi upptäckt mailfunktionen. Man skickar alldeles för få mail tycker jag (detta påminde mig om att jag glömt skicka iväg ett annat). I vilket fall får man nästan en daglig dos av tjejerna nu, så det känns toppen!

Köpte en ny kalender idag. Ha, intressant va. Mja, för det tycker jag. Genom den kan jag nämligen ständigt påminnas om kommande trevligheter. Typ tripp till Mari, syrran, Fia osv osv. Härligt härligt. Sen är jag en sucker för planering och listor också. (Dock inte lika mycket som syrran är.)

Hade nyss massor att skriva här, men har tappat allt. Så det får räcka nu. Åh, jag vill köra biiiil!

And you will find infinity

Ja, det var en härlig kväll med grabbarna igår. Skönt onyktra var vi allihopa. Så onyktra att vi gick mot lotus utan ens en visit hos Danne som fyllt 21 (my god han är stor nu). Måste säga att Lotus har varit över förväntan de två gånger jag varit där. Vågade ju knappt sätta sin fot där efter alla negativa kommentarer. Men jag måste erkänna att man tröttar rätt snabbt. Samma folk, samma musik. Vill iväg nån annanstans. Blir nog bra med lite omväxling nästa helg. Eller vad säger du Linn? I vilket fall, det var riktigt kul igår som sagt. Känns som att jag ansluter mig mer och mer till detta grabbgäng. Men Rasmus säger att de behöver lite Östrogen bland dem emellanåt också, så jag antar att mitt sällskap gör gott för dem då, haha.

Idag har jag då inte gjort mycket nytta. Närmar mig slutet på OTH säsong 3 mer och mer. Får nog lugna mig lite med det om jag ska ha något att sysselsätta mig med i ensamma stunder. Imorrn ska jag iaf in till stan på körlektion och lite viktiga ärenden. Nu kommer jag nog snart däcka av trötthet.

Nostalgitripp

Time's ticking

Klockan är över 24. Jag sover inte. Jag ska. Snart. Ville bara poängtera looserfaktorn som glimmar som en gloria över mitt huvud. Just nu önskar jag bara en enda sak. Allt annat jag önskar kan vi skjuta upp så länge. Bara jag får detta. Det är iaf vid dessa tillfällen man blir glad av att man har vissa människor i sitt liv som förgyller vardagens gråa stunder. Imorrn ska jag kolla på One Tree Hill hela hela dagen. Gråta till varje avsnitt, så mycket jag vill. Det får bli en mellandag helt enkelt. En mellanfredag. Det låter bra i mina öron. Godnatt!

En torsdag i januari

Västerås idag. Började med att jag fick sitta och vänta på tåget i en halvtimma. Hade inte riktigt kollat tiderna så noga, vilket resulterade i några svordomar över mig själv och kalla fötter. Körde lite jobbsökande först. Aaaalltid lika kul. Sen träffade jag Linnsanpinnsan. Åt en god sallad och chailatte på det senare. Första gången faktiskt, och det är nog en ny favorit. Linn shoppade ju såklart lite, men, det gjorde jag med. Men jag var tvungen. Jag måste lära mig att slå till om jag hittar nåt jag verkligen vill ha. So, I did it. Linn köpte bland annat ny hårfärg. Hon vill bli blond igen säger hon. Hon som är så brunhårig. Or not! Pff. 20-åringar nu förtiden.

Har precis tryckt i mig en halv kebabrulle. Andra gången jag äter kebab denna vecka. Mindre bra. Får bli en powerwalk imorrn, trots is och halka. Kvällen kommer avslutas med några avsnitt av OTH. Fick med mig både 3an och 4an igår. Hallelujah! Min fredag är räddad.

Made in sweden

TV4 har äntligen lyckats leverera ett bra program till svenska folket. Made in Sweden är en realityserie där man får följa Laila och Anders Bagge och Andreas Karlsson föda två nya svenska stjärnor. Det är en sån grymt bra serie, och inte nog med att de hittat två sjukt begåvade personer som de ska göra musik med så har Baggarna och Karlsson helt underbara personligheter. Man blir så jäkla glad av alla tre. När det här är slut kommer man ju bara längta till nästa Idol. Svartling, Tomita och gänget kan ju slänga sig i väggen. Mamma och jag började kolla förra veckan och nu kan vi knappt vänta till nästa veckas avsnitt. Ser fram emot resultatet med Kim och Janet också. Nej, sånt här gör en glad. Way to go TV4.

Dags för sleep. Imorrn ska jag till Västerås och träffa LINN! Kan ju inte bli annat än bra.

Sunshine

SOL! Äntligen är det sol. Trodde aldrig den skulle komma tillbaka. Så, smält bort all snö nu så vi får vår. Smhi visar plusgrader hela veckan. Dock snö imorrn. Don't like. Ser inget spår av någon växthuseffekt här inte. För övrigt kan jag ju inte ut och springa och gå ordentligt i den här väglaget heller. Tänker inte drutta omkull som någon bambi på hal his.

Anyway.. ska strax in till stan för lite körlektion. Sen tänkte jag traska iväg och hämta One Tree Hill säsong 3 hos Jocke. Han är dock sjuk så jag vet inte om jag vågar entra hans lägenhet. Men jag bara måste ha den nu innan jag kreverar.

Life's strange sometimes

Har haft en barndomskompis (Jocke) som bor i Norge på besök idag. Blev kebabpizza och prat om allt mellan himmel och jord. Brukar inte bara vara han och jag som umgås, så det var lite annorlunda att prata såna seriösa saker med honom. Men det var intressant. Fick mig att tänka till lite. Det är inte bara jag som går omkring med vissa jobbiga tankar inte. Ofta slutade samtalsämnena ungefär med "ja, livet är rätt konstigt ibland".. Och det är det fan. Men det är inte förrän man verkligen tänker efter som man inser det. Och det är inte förrän man verkligen tänker efter som man inser andra saker också. Ibland kan det verkligen vara skönt att höra allt från ett annat håll. Från ett annat perspektiv. Trots att just vi två sällan pratar om sånt här de gånger vi ses tror jag att det är bra med omväxling av lyssnare och bollplank. Faktum är att det känns som att vi människor håller inne med alldeles för mycket. Tankar och känslor som bör blottas. Jag tror det skulle kännas mycket bättre om man bara släppte allt ibland. För det kan vara det skönaste som finns. Det kan ge en såna uppenbarelser att man känner sig som helt ny. Helt uppfriskad. Men vi är för fega på något sätt. Eller det är någonting. Någonting som gör att vi går omkring och stänger in oss. Jag vet iaf att jag lider av det då och då.

Nu ska jag lyssna på Can you feel it Michael Jackson. Pappa inspirerade mig i helgen. Synd att jag inte har samma dunderhögtalare som honom dock. Mina gör inte låten rättvisa nämligen.

Thoughts

Min hjärna går på högvarv just nu. Jag har nog aldrig tänkt såhär mycket så många dagar i rad förut. Visst, älskar att vara själv ibland med bara mina tankar som sällskap. Men nu blir jag snart tokig. Eller, egentligen blir jag inte så tokig på själva tankarna, utan mer på det faktum att jag inte får utlopp för dem. För just nu tänker jag på allt jag vill göra. Och det är så mycket att det aldrig tar slut. Och det jobbiga är att jag just nu inte riktigt vet var jag ska börja för att slippa tänka så mycket och istället göra allt. Jag är för lat, och för bekväm. För naiv kanske. Och jag vill slå mig själv som inte tar tag i mig själv. Men, samtidigt gör jag fan det. Bara det att oftast blir det ett steg framåt och två steg bak. Jävla fan. Vet inte vad som händer just nu. Förvirrning. Alldeles för mycket tid för tänkande. Det här går inte. Och så kom jag på att idag har jag varit hemma exakt en månad sen Norge. Sjukt.

Stordåd

Idag åt jag donken för första gången på 4 månader. De ni. Inte illa för en som jobbat där i 9 månader. Eller, det kanske är illa? Jag borde kanske hålla mig borta därifrån i minst 9 månader. Nåja. Skit samma. Jag är ganska nöjd iaf.

Öl och grabbhäng

Fan, vilken gårdagskväll. Kan ju börja med att säga att öl är underskattat. Aldrig druckit så mycket öl i hela mitt liv. Kan ju bero på att jag inte drack något annat än just öl dock. I vilket fall.. det blev en riktigt lyckad kväll med Biffen, Rasmus och grabbarna (och en del tjejer). Så pass lyckad att jag och Rasmus började traska därifrån strax efter 3, då rätt många hade fastnat i soffan av trötthet. Somnade sött i the big bed hos syrrans Richard. Vaknade och mådde dock inte lika sött. Har inte så skön huvudvärk idag, och min lugg är helt sne för att jag har sovit på nåt jäkla vänster. Bra att man inte har en plattång och ska sitta på ett tåg i en timma bland massa folk. Måste nog sätta upp en lapp i pannan där det står att jag inte sov hemma och inte hade tillgång till hårfixarsaker. Nåväl.. ska ta och maka till mig lite nu och vänta in mamma och bror som kommer och hämtar upp mig om 20 minuter.

Snart får jag träffa Calle! Ska bli så skönt med lite omväxling av miljö och umgänge nu. Precis vad jag behöver.

Hallelujah

Nu när jag har så mycket att göra (haha, not) så har jag ju glömt bort att jag fick min sista Norgelön igår. Så jag loggade in på netbanken och såg till min stora förvåning att det låg en hel del fler tusenlappar där än jag väntat mig. Halleluja!

Nu ska jag kolla Top Model. Ikväll blire Tacos, galej hos aka Biffen och imorrn åker vi till storstaden.

Sleeping problem

Jag har börjat sova väldigt konstigt. Fyra dagar i rad har jag sovit till 12 eller något sådant. Skönt kanske ni tycker. Och visst, det är jävligt skönt att slippa ställa någon klocka och kunna sova hur länge man vill. Men jag blir ju aldrig pigg. Snarare tvärtom. Jag är FÖR utvilad helt enkelt. Och det, mina vänner, är ett stadium jag inte riktigt vill vara i just nu. För det gör mig oaktiverad och ur balans. Jag orkar ju ingenting.

Men det här räcker inte. De fyra senaste nätterna har jag också drömt sjuka mardrömmar. Första natten var jag med och sköt en person. Det var blod överallt, jag bodde tillsammans i ett ruckel, mamma hade sålt vårt hus och jag grät. De två mardrömmarna efter det minns jag inte men inatt var jag med i en skräckfilm. En skräckfilm som dock inte var på låtsas. Jag släpade på burar innehållandes monster och det mest konstiga varelserna man kan tänka sig och gömde mig för en äcklig gammal gubbe med enda målet att döda mig. Vanligtvis brukar jag sova vidare och drömma andra saker men denna gång vaknade jag till och var riktigt, riktigt rädd. Började se konstiga saker framför mig och såklart inbillar jag mig att den där äckliga clownen i Saw kommer in genom dörren på sin vidriga trehjuling och tittar skrattretande på mig. När han började rulla fram till sängen var jag nästan påväg ner till mamma. Men då kom jag på att klockan var kvart i 8 och jag förmodligen var ensam i huset. Det fanns inget annat att göra än att somna om. Och sen vaknar jag vid 11 igen, men tycker av någon anledning att jag inte sovit tillräckligt, utan somnar om igen och vaknar vid 12. Imorrn ska jag inte vakna vid 12.

Just because I'm losing, it don't mean I'm lost

Idag är jag lite i otakt. Ställde klockan på 10 för att inte sova bort hela dagen, men det sket sig. Stängde av den lika fort som vanligt och vaknade vid 12 igen. Precis då kom brorsan hem från en lite tidigare dag i skolan. Halleluja. Jag låg kvar i sängen när brorsan kommer hem från skolan. Hör ni hur det låter?! Jag hör iaf. Och klockorna klingar inte rätt här inte. Tur att jag inte ligger så mycket efter ändå med the big life after school då. Kom ju faktiskt på igår att jag ligger ett år före. Så att jag inte gör så mycket nu, tycker inte jag gör så nedrans mycket. (Kan jag ju försöka intala mig själv iaf, baah). Nåja. Idag är inte vilken dag som helst heller. Nej. Bror min fyller 14 år och har därmed entrat tonårslivet ordentligt. Funderade på om det är nu han kommer komma hem efter 12 på fredagarna och gömma öl i garderoben. Vi får väl hoppas att han inte riktigt fattat tycke för sådant än. När jag tänker efter vet jag inte så mycket om hans liv. Man kanske inte ska säga så mycket innan man vet hur det egentligen ligger till. Grattis iaf till dig brother.

Ja, ungefär såhär är läget idag. Fick ni se luggen också.

Kvicksund

På dagens promenad tog jag med kameran och gick till mitt favoritställe när jag vill skingra tankarna lite (om ingen annan är där såklart). Kvickan kommer alltid vara speciellt. De som inte bor här fattar liksom inte själva poängen med det bara.

Blöö

För en kort stund var jag riktigt glad. Såg på MTV att Chris Brown kommer till Stockholm i slutet på januari och jag tänkte att yes yes yes nu kan man få något kul att se fram emot, och konsert är precis vad jag är sugen på för tillfället. Så jag hörde av mig till Linn, hon var så gott som på så när som på frågan om priset. Så jag går in på ticnet och klickar mig fram till sidan där man bokar biljett och då står det uppbokat. Uppbokat! FUCK! Jaha, tänker man då.. när började de informera att han kommer hit? Ska man behöva sitta som ett besatt djur framför TVn, Internet och radio varje dag för att hålla koll på alla konserter. Fan, vad sur jag blev.

Tisdag

Två dagar i rad har jag väckts av VemdalsFia. En väldigt hes och sliten sådan må jag säga. Alltid lika kul att höra den där sköra rösten. I vilket fall var det bra att hon ringde klockan 10 idag. Annars hade jag väl sovit till halv 12. Började sedan dagen med en 45 minuter lång promenad. Det var välbehövligt kan jag säga. Kände mig helt mör och det var så skönt att känna så igen. Ska ta och fortsätta dagen med att göra andra välbehövliga saker nu. Införskaffa lite vuxenpoäng kanske. Haha, nu ringde Fia för tredje gången idag. Lika sliten som förut, om inte mer..

Något som jag glömt att säga är ju att jag klippt lugg, igen. Trodde aldrig det skulle ske någonsin mer, men jag kände att jag behövde lite förändring. Kanske dyker upp någon bild sen. Finns inte så många intressanta stunder att fota just nu bara.

Wish for travel

Ju fler dagar som går desto mer intresserad blir jag av resten av världen. Det finns så sjukt många coola platser på denna jord och innan jag dör ska jag ha besökt åtminstone 15 av dem. Det är inte så bra att jag är så resbenägen just nu dock, för jag har inte så stora möjligheter att ge mig ut i världen. Nog för att jag har en summa pengar som jag skulle kunna bränna på alla möjliga sorters resemål, men dem pengarna ska användas med intelligens och inte slängas iväg på vad som helst. Därför får de sitta där de sitter, så länge.

Man kanske skulle ta och skriva en reseönskelista.

Mrs. Brightside

Usch, det var inget roligt inlägg jag bidrog med här nedan förut. Ibland blir det lite känslosamt bara. Laddar om på nytt imorrn istället. Ny vecka!

Nu ska jag hoppa i säng och försöka sova. Har blivit alldeles för sent de senaste dagarna.

Mrs. lonely

Det är sjukt hur man kan känna sig så ensam i en värld så fylld av människor och rörelse. Men jag gör fan det. Det låter säkert jättepatetiskt och det verkar som att många skäms över att erkänna det.. Men det är precis vad jag känner mig just nu. Ensam. Det är fan svårare än man tror att gå igenom alla dagar utan de som står än närmast. De som man träffat varje dag i flera år och som man nästan tagit för givet ska finnas där jämt. Jag är ju å anra sidan inte helt ensam. Jag har min familj som alltid finns där och alla vänner på olika platser. Egentligen ska jag inte gnälla alls, för det finns de som verkligen inte har någon alls. Men just nu är för många alldeles för långt bort och de som är kvar är för avskilda för att man ska känna att man får den dagliga dosen. Jag är nämligen en sån otroligt sällskapssjuk person. Så mycket att jag nästan varje kväll farar för att gå och lägga mig ensam. Ensam med mina tankar. Det är som att jag aldrig får nog av att tillbringa tid med andra.

Man säger ju dock att ensam är stark. Men jag vet inte om jag håller med. Finns väl viss sanning i det.. men jag tvivlar allt mer. Skulle nog snarare säga att ensam är stark, men två är starkare..

Calle is the man

Sa jag att det var han som var jordens sötaste kille? Även fast han har jordens pottfrilla! Han får vara mannen i mitt liv tills den riktiga vågar visa sig. Att den här killen sedan vägrar att ge mig en kram så fort jag träffar honom är bara en petitess!

Breakin' Dishes

Kan inte komma ihåg när jag hade en vit helg senast. Det här får bli den första på ett tag iaf. Men såna behövs också. Nästa helg blir det nog heller inget eftersom vi drar till far i Sthlm. Åh, då får jag träffa Calle igen, sötaste ungen på jorden!

Gårdagen var väldigt trevlig. Åt oerhört god middag hos syrran och R och pratade om allt mellan himmel och jord i timmar. Såna kvällar är så underskattade. Mer såna åt folket! Idag har jag övningskört massor och gått runt med mamma och kollat på möbler. Hittade ett litet fynd.. får se om mamma slår till. Nu väntar jag bara på att Mari ska ringa dit mig. Underhåller mig med annat så länge.. Musik och funderingar. Funderingar som att det snart är en ny vecka och jag inte har så mycket att sysselsätta mig med. Pengar kan jag inte spendera heller för de ska sparas. Aa, får väl njuta av ledighet och friheten att bara kunna göra ingenting ett tag nu då. Någon gång ska man väl få komma in i rutiner igen och då verkar det ju som att man ändå inte blir helt nöjd. Kanske kan börja med att köpa gymkort!? Ordet träning har inte existerat i mitt ordförråd de senaste halvåret. Tragiskt!

Jobbsökarträsket

Jobbsökandet fortsätter och börjar snart bli ett heltidsjobb. Jag måste säga att man blev smått deprimerad när man entrade Arbetsförmedlingens dörrar. Så deprimerande att jag faktiskt gick därifrån. Det berodde dock på att deras datorserver hade kollapsat. Detta betyder då alltså att jag förmodligen får gå tillbaka dit senare. Kul. Träffade på en gammal klasskompis på stan också. Det kändes ju skönt att få veta att man inte är ensam om att befinna sig i det här träsket! Iaf, har gjort mitt för idag när det gäller jobb och allt det där känner jag. Nu ska jag slappa järnet i syrrans och hennes mans vita soffa. Om några timmar ska jag byta om och börja hjälpa till i köket. Senare kommer mamma, brorsan och Richards mamma hit på middag. Ska bli riktigt mysigt!

Fick prata en kortis med Gustav för ett tag sen förresten. De hade besökt världens näst högsta byggnad, det var 25-30 grader i skuggan och allt var bara underbart. Inte avis! Å nej.. Var skönt att veta att de lever i vilket fall. Nu - Gossip Girl!

Längtan

Det är ju tur att det är tillåtet att drömma iaf. Den som knackar på med en biljett till Mallis eller något annat kommer ligga bra till hos mig. Bara att komma förbi..

One day settled

En dag utan mina älskade har gått. Eller älskade.. har ju många älsklingar kvar hemma också, fast på väldigt skilda platser i landet. Vad ska jag kalla er? Kvartetten i Asien? TGHS? Äh, vafan.. Jag väntar som en tok på första (och andra) inlägget från de två duetterna där nere. Är så exalterad över att få läsa vad det sysslar med just nu. Så skriv på för allt i världen!

Jag har i vilket fall klarat mig alldeles fint hittills utan dem i samma land. Gårdagen spenderades med syrran i stan. Blev både lunch och fika. Hujedamej.. inte bra för en arbetslös plånbok. Fan, jag kan inte kalla mig själv sådär längre. Blir ju bara deprimerad. Får köra på den där "mellan två jobb" istället. Shoppade endel också. Bara reafynd nästan. Gillart. Sen hann vi med en kort visit hos farmor också som alltid är lika trevligt. Idag har jag tagit tag i jobbsökandet på allvar och har börjat på små projekt som gäller mig själv och mitt eget välbefinnande. Sen var det ju den där promenaden också som jag skulle sprida ut några gånger i veckan. Vädret kunde ju vara mer inbjudande dock..

Hej dååå

Så var dagen kommen. Kvällen har mest bestått av farväl och hejdå-kramar. Eftersom jag inte riktigt förstått att dem åker än så blev avskeden inte fullt så jobbiga som jag väntat mig. Eller dem var det, men det var bara under två som jag verkligen hann tänka efter och då kundde jag inte hejda tårarna. Kommer sakna er så jäkla mycket så det är inte sant. Men, jag ska klara detta. Och ni ska ha det så bra!

I gotta let my spirit be free

Ligger och kollar på en usel film, 13 snart 30. Och eftersom den är så usel passar jag på att drömma mig bort. Kanske är den bästa tiden när man är 30?! Tillräckligt gammal för att kunna och få göra allt och tillräckligt ung för att orka göra allt. Fast å andra sidan vill jag inte vara 30 än. Inte på jäkligt länge. Det är drygt 11 år kvar tills dess, och det är jag faktiskt glad för. Finns en del som ska hända innan dess..

Ska krypa ner i brorsans säng nu och fortsätta titta, och drömma..

I don't wanna be anything other than what I've been tried to be later

"Hela livet ligger framför en när man har storslagna planer. Storslagna planer på att hitta den perfekta partnen. Den som gör en hel. Men när man blir äldre, inser man att det inte alltid är så lätt. Inte förrän i slutet av livet inser man att planerna man smidde var just bara planer. För till slut, när man ser tillbaka istället för framåt.. vill man tro att man har gjort det bästa av det livet gav en. Man vill tro att man lämnar något bra efter sig. Man vill att det ska ha betytt något."

Nu har jag tittat klart på 5:e säsongen av One Tree Hill och det är så jävla spännande. 3:an och 4:an kvar sen ska jag bara vänta in 6:an. Blev lite fel ordning men fan, jag kan inte hålla mig. Vet inte riktigt hur många säsonger de planerar att göra men jag insåg just att jag kommer ha sjukt svårt att titta på sista avsnitten. Det kommer nämligen innebära inget mer One Tree Hill och det är ganska omöjligt att acceptera när det inte finns någon bättre serie. Jag blir seriöst knäpp av att titta på det. Min känslomässiga sida (som visserligen aldrig riktigt lämnar mig) kommer fram i sitt riktiga essä. Jag blir blödigast i världen. Men nu kanske jag ska kliva ner på jorden igen. Ingenting är ju som i de där serierna ändå. Lite trist. Jag hade meeer än gärna gift mig i Las Vegas med Lucas Scott!

Dance like there's no tomorrow

January 3rd, what a night

Vilken kväll det blev då! Är helt upprymd. Började rätt tidigt hos Långs där det blev några kära återseenden, alkohol och snack och det ena och det andra. Runt halv 11 drog vi in med taxi mot Västerås. Vi var uppskrivna på listan så vi var tydligen tvungna att komma tidigare än alla andra. Och det var ju såklart nästintill tomt när vi kom dit. Men folket strömmade in och det slutade med ett jäkla härj på dansgolvet. Så jäkla kul och bonusen var såklart att vi träffa på LINN mitt i smeten. Blev så glad att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, haha. Kvällen slutade sen med några möten med Dalmasar, andra roliga människor och massa fet mat på Burger Corner! Nej, förlåt.. kvällen slutade med en dyr och trång men riktigt rolig taxiresa hem. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför man inte går ut sådär många oftare, det blir ju sjukt så mycket roligare. Tack vänner för att ni gjorde kvällen ultimat!

"Han med skjooortan?!"
"Du spillde ut hennes drink!" (Upprepar x antal ggr) "Jaha, det skiter väl jag i!"

Bilder bjuder jag på när jag orkar lägga in dem på datorn. Nu tror jag det är dags för några sköna timmar i soffan framför nån repris. Ut tänker jag inte gå. -15,7 grader är inte riktigt rätt temperatur för mig. Ska ta och fundera över det där med mitt besök hos Fia i Vemdalen. Det kanske inte vore så smart ändå..

Saturday night

Sitter och väntar in min skjuts till Sara där det vankas party. Avskedsparty. Jag vill inte inse det faktum att de åker på onsdag. Alla FYRA! Vill ha dem kvar. Men så blir det inte. Ska bli riktigt kul att träffas allihopa ikväll i alla fall. Sker så sällan nuförtiden. Nu måste jag ta på mig en tröja innan jag fryser ihjäl i den här klänningen..
Adios

You can't play on broken strings

Årets hittills bästa låt! Börjar bra med musiken iaf.. Nu ska jag bara fixa hela hans album som jag säkerligen är sist med att ladda hem i hela världen. Bara en gång till, sen får jag inte lyssna på den mer idag..

2009

Nytt år och 2 januari. Som alltid slutade nyårsafton inte riktigt som planerat. Börjar faktiskt undra om vi är förtrollade av någon hemsk formel eller om någon vill oss något ont. I år får vi nog dock lägga skuld på oss själva. En stor eloge till Mari dock som bjöd på godaste middagen på länge. Den där glassbomben ska vi inte tala om!

Får nästan se vårt halvdanna avslut på 2008 som en liten sammanfattning av året. Det var många dagar som inte riktigt blev som jag tänkt mig nämligen. Men nu tänker jag lämna 2008 bakom mig. Ett år fyllt av oerhört mycket känslor och tankar. Känslor och tankar som rörde om ganska ordentligt. Men i all röra fanns också många bra stunder som jag alltid kommer komma ihåg. Stunder som gjort att jag lärt känna mig själv bättre, och det är nog det allra bästa.

2009 är varmt välkommet! Men jag är lite skraj måste jag erkänna för man vet aldrig vad som ska hända ett nytt år. Men i år vet jag mindre än någonsin. Första året i mitt liv som jag inte kommer gå i skolan. Det är stort, läskigt och underbart på samma gång. Tänker inte lägga några löften, utan bara sätta upp mål. Mål som jag tänker bestämma mig för att nå. Och jag kanske säger det här varje år, men på något konstigt sätt känns det som att 2009 kanske kommer bli lite annorlunda..